Text och foto: Sonja Finholm
Om skolan:
Botby grundskola i östra Helsingfors är sedan 2011 en enhetlig grundskola med årskurserna 1–9 som samlar elever från området Brändö till Östersundom. Skolan har cirka 570 elever och 60 lärare och annan personal.
Så gjorde vi:
Linda Wahlman-Strandberg, biträdande rektor
Daniel Grönvall, specialklasslärare och sammankallare för värdegrundsarbetet
Daniel Grönvall och Linda Wahlman-Strandberg har varit ansvariga för värdegrundsarbetet.
Varför behövde ni göra detta, och vad var startpunkten?
– År 2011 slogs Blomängens lågstadieskola och Botby högstadium ihop till en enhetsskola. Efter det renoverades våra skolfastigheter och vi levde länge utlokaliserade i tillfälliga utrymmen. Och när allt var klart kom pandemin. Med andra ord var det mycket utmanande för oss att skapa gemenskap och samsyn kring verksamheten, vilket också märktes i vardagen. Under en lång tid hade varken lärarna eller eleverna möjlighet att träffas och nötas mot varandra. Rent konkret hade gemenskapen tagit skada, vilket syntes bland annat i avsaknaden av gemensamma traditioner och samlingar som band ihop hela skolan. Det var både ovant och otryggt för eleverna när hela skolan samlades, och mycket fokus på regler och vad man inte får göra. Det var där vi började.
Hur såg processen ut?
– Strax efter pandemin försökte vi få igång ett eget projekt som vi kallade kompetensspetsar, men vi misslyckades. Vi behövde helt enkelt hjälp utifrån och det var i samband med en SFV-workshop tillsammans med Niklas Wahlström och konsulten Pertti Simula som vi kom in på rätt spår. Temat för workshoppen var arbetsro och motivation i klassen, och efter det fortsatte vi med att på nytt ta tag i värdegrundsarbetet. Att vi hade Niklas med i kulisserna var avgörande. Under det första året träffade vi honom var sjätte vecka, och han pushade oss och visade oss rätt riktning. Vi tillsatte en värdegrundsgrupp med sex medlemmar, som fortfarande jobbar. Daniel och Linda är kvar, medan andra byts ut med jämna mellanrum. Arbetet startade i den egna klassen där vi provade oss fram, och så småningom var lärarna redo att ta arbetet vidare till resten av kollegiet.
När visste ni att ni var på rätt spår?
– Under ett av våra möten diskuterade vi vilka begrepp vi vill lyfta in, och plötsligt kom en av lärarna på att orden vi bollade med bildar uttrycket GREJT – gemenskap, respekt, empati, jämlikhet och trygghet. Det här var klockrent och sedan dess har vårt arbete gått under namnet GREJT. I dag vet alla i hela skolan vad det betyder.
Vad har varit mest utmanande?
– Att fundera på och definiera sina egna värderingar är inte alltid så enkelt, och allra minst att få ihop dem med andras. Vi jobbade mycket i små grupper där alla i personalen fick vara delaktiga.
Vad är bra att tänka på?
– För oss var det avgörande att personalen själv fick vara med och forma värdegrunden och att namnet kom inifrån. Det gör det mycket enklare att förankra arbetet. Det är också viktigt att först implementera värdegrunden bland lärare och övrig personal, innan man tar det vidare till eleverna. För oss som har både sjuåriga ettor och 16-åriga högstadieelever är det också viktigt att ta fram material som passar för olika åldrar.
Vad har varit viktigast för er?
– Gemenskapen. Att vi äntligen har en helhet, ett gemensamt uppdrag och ett sammanhang, och kommit bort från straff- och konsekvenstänket. Vi har kanske inte de mest lugna och tysta eleverna, men absolut de mest vänliga. I vardagen syns det som en helt annan vi-anda. Även utomstående besökare brukar reagera på hur vi bemöter varandra, och nyligen var det till och med en arbetssökande som i intervjun tog fram att hen hört talas om GREJT, och att vi har en så bra stämning i skolan. Då vet man att vi är på rätt spår!
Vad var då svårast?
– Jämlikheten. En skola är ju inte jämlik av naturen, det finns alltid en hierarki från rektor till lärare till elever, vilket ibland gör det utmanande att få alla att vara delaktiga i beslutsfattandet. Och alla kan ju inte heller vara med och bestämma allt.
Hur jobbar ni med värdegrundsarbetet i dag?
– Just nu har vi byggt upp läsåret enligt teman. I augusti tar vi upp gemenskap, i september fokuserar vi på trivsel, före julen brukar vi synliggöra arbetet i form av teckningar och annat visuellt material i skolan och på våren satsar vi på rastaktiviteter. Varje månad skickar vi också ut ett infopaket till alla lärare, med information om vad allt vi gjort och lite tips på aktiviteter. Men värdegrundsarbetet är samtidigt ett ständigt pågående arbete. Grunden är klar, men tanken är att strukturen ska få leva och utvecklas i takt med att skolan och kollegiet utvecklas och samhället förändras. Dessutom får vi ju nya ettor varje höst som ska involveras. Det är viktigt att vara stolt över det man åstadkommit, men samtidigt påminna varandra om att fortsätta jobba.
Hur har eleverna tagit emot innehållet?
– En utvärdering som vi gjorde bland eleverna visade att de flesta tycker att rastaktiviteterna är det bästa verktyget för att skapa gemenskap, både bland de yngre och de äldre. De allra yngsta uppskattar också de gemensamma trivsel- och ordningsreglerna. Ett annat sätt att involvera dem var att utlysa en logotävling för hela skolan. Det vinnande bidraget med en drake fungerar som logo för värdegrunden, och de övriga inskickade bidragen har vi låtit trycka upp i form av en väggkalender.
Har ni haft nytta av Haru i ert arbete?
– Absolut, vi har använts oss en hel del av materialet, både rent konkret i olika aktiviteter och som inspiration. Men nu när vår egen grund börjar vara klar har GREJT blivit som ett slags paraply som rymmer alla andra program som vi jobbar med. En nyhet för oss är Erasmus+. Vi blev nyligen kontaktade av en fransk skola som var nyfikna på vårt värdegrundsarbete, så nu är tanken att vi ska börja samarbeta med dem.
Vilka goda råd har ni till andra skolor?
– Förankra värdegrundsarbetet hos rektorn och se till att det finns tillräckligt med mötestid. Även om rektorn kanske inte hinner vara med på alla möten är det viktigt att arbetet lyfts fram i samband med interna möten och föräldramöten. Och så det viktigaste av allt – vänta inte på rätt tidpunkt, för någon sådan finns inte i skolvärlden. Det är bara att sätta igång och pricka in regelbundna möten. För oss var det också avgörande att ta in en utomstående sparrare som hjälpte oss vidare.
Vill du läsa ett reportage från Smedsby-Böle skola om värdegrundsarbetet? Här är en länk.
Du kan också läsa mer om hur värdegrundsarbetet gjordes i Smedsby-Böle skola och Grännäs skola.